15141-025

De där gångerna när det känns helt omöjligt att ta sig ur soffan för att, ta en promenad, åka till affären, städa ur skafferiet, hälsa på farmor… oavsett vad undrar åtminstone jag varför det ibland känns så otroligt omöjligt. Det som gör motivation ännu mer spännande är förstås hur det påverkar vår arbetsprestation. Vad är det som gör att en del presterar mer och andra mindre. Jag hittade en artikel och har delvis översatt den här: (artikeln i sin helhet hittar du här.)

Det finns tre motiveringsfaktorer som ökar prestationen – ”play”, ”purpose” och ”potential” medan det finns tre som minskar prestationen ”emotional pressure”, ”economic pressure” samt ”innertia”. Framgångsrika organisationer är duktiga på att använda de positiva faktorerna medan de undviker de negativa.

 

Direkta motiverande faktorer (positivt)

  • Play – är när du är motiverad av innehållet i ditt jobb. Du arbetar för att du tycker det är roligt. En lärare som uppfyller Play älskar att lära ut, skapa lektionsplaner, prov eller att försöka hitta bästa sättet att nå fram till varje enskild elev. Play står för vår förmåga att lära in, nära knuten till nyfikenhet, experimentlusta och att försöka lösa svåra utmaningar.
  • Purpose– är när resultatet av det du gör stämmer med din identitet och dina värderingar. Du arbetar för att du värdesätter det ditt arbete åstadkommer. Till exempel: en lärare som definieras av Purpose brinner för att lyckas uppnå de mål som finns för varje elev och att lyckas påverka i positiv riktning.
  • Potential– är när resultatet av ditt arbete också är positivt för dig som individ. Med andra ord, ditt arbete påverkar din egen potiential. En person med potential som motivator kanske arbetar som lärare för att så småningom kunna bli rektor.

Eftersom dessa tre motivatorer är direkt kopplade till arbetet så kan man kalla dem direkta motivatorer. De kommer att öka prestationen i olika grad. Indirekta motivatorer kan i vissa fall reducera prestationen.

 

Indirekt motiverande faktorer (negativt)

  • Emotional pressure– är när du arbetar för att någon yttre faktor hotar din identitet. Om du någon gång skuldbelagt någon för att få igenom något så har du påverkat hens Emotional pressure. Rädsla, grupptryck samt skam är alla former av Emotional pressure. När du gör något för att undvika att göra dig själv eller andra besvikna så agerar du på Emotional pressure. Den här motivatorn är indirekt och helt skild från själva arbetsuppgifterna.
  • Economic pressure – är när du är tvingad att arbeta på grund av någon yttre omständighet (som att leva t.ex…). Du arbetar för att få en belöning eller för att undvika någon form av straff. Nu är motivatorn inte bara skild från arbetet i sig utan också från vem du är.
  • Inertia – är när motivationen är så långt ifrån ditt dagliga arbete och din identitet att du inte ens vet varför du arbetar. Om du frågar någon varför de jobbar med det de gör och de svarar ”Jag vet inte, jag gör det för att jag gjorde det igår och dagen före det”, signalerar det Inertia. Det är fortfarande en motivator för du gör fortfarande arbetet men kan inte förklara varför du gör det. På svenska förklaras inertia med tröghet, långsamhet eller inaktivitet.

De indirekta motivatorerna tenderar att reducera prestationen för du tänker inte längre på arbetet, du tänker på besvikelse eller belöning eller varför du över huvud taget ska bry dig om att göra ditt jobb. Du är distraherad och kanske inte bryr dig om varken ditt arbete eller den kvalitet du levererar.

Företag med en kultur där medarbetarna upplever att man maximerar Play, Purpose och Potential  och minimerar Emotional pressure, Economic pressure och Inertia är högpresterande och skapar total motivation.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde gå in i det nya året med Total Motivation!